...det blev! Den bästa på länge vill jag lova. Tidigt på lördags morgon lämnade jag och Rickard över barnen till mina föräldrar och sedan bar det iväg mot Skåne och Helsingör. Inbokat för resan var besök hos två fina bloggerskor och deras fina vintagebutiker, det är något som jag har längtat länge efter att kunna göra.
Första stopp var Helingör, vilken fantastiskt mysig liten stad det är. Vi strosade runt, shoppade julklappar och åt en mysig lunch. Därefter var det dags för första inbokade besöket hos denna vackra bloggerska som har denna fina lilla vintagebutik. En hel drös med saker fick följa med oss hem kan jag lova!
Därefter var det dags att bege sig till Malmö för att checka in på hotellet som vi skulle bo på över natten. Vi var båda väldigt trötta när vi väl var framme så det blev till att ta en lång härlig dusch och slappa i de förvånansvärt sköna sängarna. Älsklingen hade tagit med sig en champagneflaska i smyg och det var nog den godaste champagne jag någonsin druckit. På kvällen gick vi ut och åt middag och det blev så lyckat. Jag åt thai och det är den godaste thaimaten jag någonsin ätit här hemma i Sverige. Bra service, god mat, härligt vin och fantastiskt sällskap, kan det bli mycket bättre?
På söndags morgon, efter en supergod hotellfrukost, var det dags att bege sig mot det andra inplanerade stoppet hos denna vackra bloggerska som driver den ljuvliga butiken Mor Àgusta´s Garage. Jag kan lova er att det blev shopping här också!
För mig var det första natten borta från Sol och för bådas del gick det toppenbra. Jag fick en släng av abstinens på lördagskvällen då vi slappade på hotellet, men det gick över fort. Sol däremot, hon hade inte haft det minsta abstinens efter mamman sin. Sovit middag som en liten gris, lekt, busat och hör på nu, sovit heeeela natten i egen säng! Det vill jag lova er, det gör hon inte hemma. Jag tror på att mor- och farföräldrar kan trolla, eller vad tror ni? När jag och Rickard kom innanför dörren tittade hon på oss, glad som så ofta, men så vände hon om och sträckte armarna efter morfar! Livio tittade upp från soffan med en min som sa "måste-ni-komma-hem-redan". Men det är ju precis så det skall vara, då känner man sig lugn och glad i mammahjärtat.
Oj, oj, oj! Detta blev ett långt inlägg! Hoppas ni orkade läsa det ända till slutet!
Kram Johanna